Internationellt forskarsamarbete ger hopp om behandling av glioblastom
Det är ett svårt och utmanade arbete som väntar det nystartade bolaget Mesenkia Therapeutics som nu påbörjar arbetet för att förhoppningsvis kunna erbjuda en helt ny möjlighet att kliniskt behandla glioblastom – den vanligaste och mest aggressiva cancerform som kan drabba hjärnan. UU Invest investerar i bolaget som nu förbereder de kliniska prövningar som krävs för att utveckla och godkänna ett nytt läkemedel. Ett läkemedel som man hoppas ska öka livslängden för drabbade patienter.

Jämfört med behandling av många andra cancerdiagnoser, där ny forskning gjort det möjligt att ta stora steg framåt och radikalt ökat överlevnadsgraden, saknas idag riktad behandling med samma goda utveckling när det gäller glioblastom. Den aggressiva cancerformen är lika svår att behandla idag som tidigare. Endast marginella framsteg har gjorts. Något som förhoppningsvis nu kan förändras tack vare ett mångårigt forskningssamarbete mellan de båda professorerna från Uppsala universitet, Bengt Westermark och Carl-Henrik Heldin och professorn Kohei Miyazono och hans medarbetare Ryo Tanabe vid Tokyos universitetet.
I huvudrollen – en antikropp
– Det är ett svårt och utmanade arbete som ligger framför oss, men som jag ser det är det vår skyldighet som forskare att försöka när man ser så stora möjligheter som vi gör här. Att inte försöka är fel. Om allt går enligt plan är det fantastiskt om vi kan erbjuda en ny behandling för den här patientgruppen, säger Bengt Westermark, professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patalogi, Uppsala universitet.
Det är många års forskning som ligger bakom genombrottet. Förhoppningarna framåt på ett nytt läkemedel bygger på upptäckten av ett protein på cancercellens yta. Utifrån den upptäckten har forskargruppen utvecklat en antikropp som riktar sig mot proteinet och som ser ut att kunna hämma tillväxten av tumören.
Svårt att bota – men möjligt att öka livslängden
– Det är ett stort genombrott i vårt forskningsarbete. För första gången har vi kunnat använda riktad terapi mot en glioblastomcell. Förhoppningsvis har vi också hittat en möjlighet att inte bara hämma tillväxten av cancercellen, utan också aktivera immunsystemet. Något som på sikt kan ge möjlighet att addera andra relevanta immunterapier för att ytterligare hämma tillväxten – och därmed ytterligare kunna öka livslängden för drabbade patienter. Men det är viktigt att komma ihåg att det handlar om en extremt svår tumörtyp att behandla. Vi kan sannolikt inte bota sjukdomen men förhoppningsvis öka patientens livslängd, säger Bengt.
Mesenkiatar arbetet vidare
Forskningsarbetet som ligger till grund för det genombrott man nu ser har pågått under lång tid och i många år och det kommer att dröja innan de nya rönen når drabbade patienter. Men arbetet för att det ska gå så snabbt som möjligt är påbörjat. Ett arbete som det nystartade bolaget Mesenkiatar ansvaret för.
– Första utmaningen framåt för bolaget är att finansiera och genomföra kliniska prövningar som krävs för att få läkemedlet godkänt. Ett arbete som kräver stora resurser. En annan viktig uppgift för bolaget är att säkra de patent som krävs för en framtida produktion av läkemedlet. Också det ett stort och omfattande arbete. Även här är vi igång och vår förhoppning är att resultatet av de kliniska studierna ska visar goda resultat. Går allt som vi hoppas och tror kan en ny behandling rulla ut på bred front, säger Carl-Henrik Heldin, professor vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Biomedicinskt Centrum (BMC), Uppsala universitet.
Samarbete – ett framgångskoncept
För både Bengt och Carl-Henrik betyder forskningsgenombrottet mycket liksom arbetet att ta forskningen vidare och göra skillnad för drabbade patienter. Att arbeta tillsammans med andra forskare i andra länder ser de som en del i framgångskonceptet. De båda forskarna har samarbetet i nästan 50 år och är både kollegor och goda vänner.
– Det handlar om tilltro forskare emellan. Om samarbeten. Att arbeta internationellt är en viktig och rolig dimension i vår roll som forskare. Vi arbetar tillsammans och blir ofta riktigt goda vänner. Samarbeten är också en del av arbetet att vara forskare, något som jag värdesätter och menar tar oss framåt mot ny viktig kunskap, säger Bengt, som ofta beskrivs som en nestor inom forskningsområdet glioblastom med många aktiva forskargrupper knuta till sin verksamhet på Rudbecklaboratoriet.
Carl-Henrik ser det på samma sätt. Samarbeten leder till bra forskning.
– Jag håller med Bengt om värdet av samarbeten forskare emellan. Det är så det fungerar. Vårt arbetsfält spänner över hela världen och fokus är inte bara på det vi själva gör. Vi både deltar och medverkar internationellt i en rad forskningsprocesser. Vi forskare är inte särskilt introverta personer. Forskning är snarare många gånger en interaktiv verksamhet där man delar med sig av resultat. Att ingå i stora forskarsammahang och bidra till lösningar är en både rolig och viktig del i en forskares arbete, säger Carl-Henrik.
Besök Mesenkia Therapeutics för mer information om bolaget eller maila VD, Moa Fransson, moa.fransson@mesenkia.com
Aktuellt
Visa: